Smidet

Stångjärnssmide var näst efter styckegjutning den lönsammaste verksamheten i början. Detta smide utfördes i de hammarsmedjor, som i tur och ordning funnits vid tredje fallet. Den sista av dem är nu museum.

 

År 1776 byggde man en manufaktursmedja, och började då förädla stångjärnet. Man smidde klenare järndimensioner, så kallat knippjärn, samt diverse redskap, verktyg och byggnadssmide. Den smedjan låg vid andra fallet i anslutning till masugnen. Efter det tredje fallet fanns också en spiksmedja. Denna drevs av ett underfallshjul.

Då plogtillverkningen kom igång vid 1800-talets mitt, blev smidet främst inriktat på plogdelar. Det finns i museet många beundransvärda exempel på smedernas yrkesskicklighet.